Planprocessen
Planläggning med detaljplan syftar till att mark och vattenområden används till de ändamål området är mest lämpat för med hänsyn till områdets läge, behov och karaktär.
När kommunen tar fram en detaljplan görs det enligt en väl definierad process. Ett bra beslutsunderlag ska tas fram, förslaget ska förankras och dem som är berörda av detaljplanen ska få möjlighet att lämna synpunkter. Så här ser processen ut:
-
1. Planbesked
Planprocessen inleds med ett planbesked. Ett positivt planbesked innebär att kommunen ställer sig positiv till att påbörja detaljplanläggning. Ett negativt planbesked innebär på motsvarande sätt att kommunen för närvarande inte har för avsikt att inleda ett planarbete. Tänk på att ett positivt planbesked inte innebär någon garanti för att planen kommer att antas. Det avgörs först när alla delar i planprocessen gåtts igenom.
-
2. Planavtal
Ett planavtal upprättas mellan kommunen och beställare. I planavtalet fastställs fördelningen av kostnader och åtaganden mellan beställare och kommun. Det är beställaren som bär kostnaderna som följer av kommunens arbete med framtagande av detaljplanen.
-
3. Planförslag
När ett planavtal är upprättat tas ett planförslag fram av samhällsbyggnadsavdelningen i samverkan med exploatör och andra förvaltningar. I planförslaget framgår mer i detalj hur marken får användas, hur stora byggnader får vara och var de ska placeras.
-
4. Samråd, tillfälle för yttrande
Planförslaget skickas på samråd till berörda sakägare: grannar, myndigheter och organisationer. Alla berörda har då möjlighet att lämna synpunkter. Efter samrådstiden sammanställs synpunkterna och ligger till grund för justeringar av planförslaget.
-
5. Granskning, tillfälle för yttrande
Efter bearbetning av planförslaget utifrån de synpunkter som har kommit in under samrådet, tar miljö- och byggnadsnämnden beslut om att det bearbetade planförslaget ska ställas ut för granskning. Det finns då möjlighet att åter lämna synpunkter på planförslaget. Efter granskningstiden ställs synpunkterna samman och bemöts i ett granskningsutlåtande.
-
6. Antagande
Om inga större ändringar görs efter granskningen antar kommunen planen. Det är oftast miljö- och byggnadsnämnden som antar detaljplaner, men om en plan är av större allmänt intresse eller innebär ett ställningstagande på ett principiellt sätt, ska detaljplanen antas av kommunfullmäktige.
-
7. Eventuellt överklagande
Efter att kommunens beslut att anta en detaljplan har anslagits, kan beslutet överklagas till mark- och miljödomstolen. Tänk på att det bara är dem som lämnat synpunkter senast under granskningen som har rätt att överklaga.
-
8. Laga kraft
Om ingen har överklagat kommunens beslut att anta en detaljplan, vinner den laga kraft tre veckor efter att beslutet anslagits. Vid överklagande kan detaljplanen vinna laga kraft först efter att domstolen har fastställt kommunens beslut.
Nu börjar den nya detaljplanen att gälla. Dags att söka bygglov!
Sidan granskad 11 december 2024
