Miljöskydd inom lantbruk

Lantbruk räknas som miljöfarliga verksamheter eftersom de påverkar miljön, till exempel vid hantering av kemikalier, bekämpningsmedel och gödsel. De omfattas därför av miljöskyddstillsyn, alltså tillsyn enligt miljöbalken, och av egenkontroll. Dessutom krävs tillstånd för att hantera gödsel och växtskyddsmedel.

Miljöskyddstillsyn av lantbruk

Det är kommunens miljö- och byggnadsnämnd som ansvarar för miljötillsynen på alla lantbruk som har någon form av djurhållning eller som odlar yrkesmässigt. Tillsynen innebär att vi kontrollerar att företag och privatpersoner följer miljöbalken och Jordbruksverkets föreskrifter.

Vid ett tillsynsbesök kontrollerar vi exempelvis gödsel- och avfallshanteringen och hanteringen och lagringen av bekämpningsmedel och andra kemikalier.

Besöket kan vara antingen anmält eller oanmält. Vi kontrollerar verksamheten både genom rundvandring på anläggningen och genom kontroll av dokumentationen. En bra diskussion och utbyte av information mellan inspektör och lantbrukare är en viktig del i tillsynen.

Du betalar för tillsynen

I Sverige finansieras tillsyn och kontroll till stor del av avgifter. Den som behöver tillsyn är alltid den som betalar.

Miljöfarliga verksamheter som kräver tillstånd eller betalar en årsavgift.

Övrig tillsyn debiteras per timme eller per besök. Tim- och besöksdebitering används för tillsynsbesök inklusive restid, beredning, föredragning, beslut med mera.

Egenkontroll av lantbruk

Kravet på egenkontroll som innebär att det är du själv som är ansvarig för att kontrollera så att din verksamhet följer lagkraven som miljöbalken ställer. Till exempel ska du själv skaffa dig tillräcklig kunskap, samt på eget initiativ kontrollera och åtgärda brister och risker i verksamheten eller i fastigheten.

Kravet på egenkontroll omfattar alla verksamheter som kan påverka människors hälsa och miljö. Egenkontrollen ska anpassas efter verksamhetens inriktning, storlek och möjliga påverkan på miljön.

Alla har ett eget ansvar att känna till och följa lagstiftningen. Det ger dig bra förutsättningar att hitta fel och brister tidigt – innan något allvarligt händer. Egenkontrollen ska anpassas till just din verksamhet. Det är du som på eget initiativ ska bedriva egenkontroll utan att tillsynsmyndigheten begär det.

Det krävs att du har tillräckliga kunskaper om din verksamhets påverkan på omgivningen och hur du kan förebygga och minska eventuell negativ påverkan. I kunskapskravet ingår också att du måste känna till vilka lagregler som gäller för just dig. För verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga finns angivna krav för vad som ska ingå i egenkontrollen. Av egenkontrollförordningen framgår att egenkontrollen på dessa verksamheter ska vara dokumenterad.

Hantering av växtskyddsmedel

Om det finns flera växtskyddsmedel eller metoder tillgängliga för samma användningsområde och syfte ska du så långt möjligt välja den metod eller det medel som är minst skadligt för människors hälsa eller miljön. Detta innebär att du i första hand ska välja mekaniska, termiska eller biologiska metoder. Spridning av kemiska bekämpningsmedel bör endast ske i de fall det är absolut nödvändigt och när alternativa metoder inte är praktiskt möjliga eller ekonomiskt försvarbara.

Spridning inom vattenskyddsområde

Du får inte sprida bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde innan du fått ditt tillstånd. Du kan söka tillstånd för ett eller flera år i taget. Du ska lämna in din ansökan i god tid, minst sex veckor innan du planerar att börja bekämpa.

Spridning på gårdsplaner

För bekämpning utanför åkermark kan du behöva tillstånd för att sprida växtskyddsmedel. Detta gäller till exempel om du vill bekämpa ogräs på din grusade gårdsplan eller andra hårdgjorda ytor. Ibland kan du behöva lämna in en anmälan om spridningen.

Får du bekämpa?

Om du ska använda växtskyddsmedel som tillhör klass 1 eller 2 måste du ha ett särskilt användningstillstånd. Tidigare kallades detta behörighetsbevis. Precis som tidigare måste du gå en särskild utbildning för att kunna få ett användningstillstånd. Du som har ett befintligt behörighetsbevis anses ha ett användningstillstånd.

Hantering av gödsel

Hur du som lantbrukare hanterar djurens gödsel är en viktig miljöfråga. Hela Mönsterås kommun ligger i så kallat nitratkänsligt område vilket innebär vissa begränsningar kring lagring och spridning av gödsel.

När får gödsel spridas?

Gödsel ska spridas vid lämplig tidpunkt, under lämpliga väderförhållanden och i anpassade mängder så att näringsämnen inte riskerar att läcka ut till vattendrag och sjöar. Om du som djurhållare har en för liten areal att sprida gödsel på får du avtala med någon annan lantbrukare med större spridningsareal om att ta emot gödsel. Hästägare kan i undantagsfall lämna gödsel till en avfallsanläggning.

Dispensansökan för gödselspridning

Dispens för gödselspridning kan ges om det uppstår omständigheter som du varken kunnat eller borde kunnat förutse och inte heller kunnat påverka. Detta kan vara till exempel plötsliga och stora nederbördsmängder eller långdraget vinterväder. Dispensen ska bara omfatta den mängd gödsel som behövs för att frigöra utrymmet i gödselanordningarna tills dess att spridning är tillåtet igen.

Hur ska gödseln lagras?

Lagringsutrymmet ska vara utformat så att gödsel inte läcker ut i omgivningen.

Om du har fler än tio djurenheter ska lagringsvolymen motsvara en gödselproduktion på åtta månader om du har nötkreatur, hästar, får eller getter och tio månader vid annan djurhållning, till exempel grisar.

Har du mellan två och tio djurenheter gäller lagringsvolymen sex månaders gödselproduktion.

Lagring av stallgödsel bör i första hand ske i ordinarie lagringsutrymmen.

Ibland kan det finnas skäl till att lägga upp gödseln direkt i fält, för att gödseln ska kunna utnyttjas på ett bra sätt. Det kallas för att lägga gödseln i en stuka.

Sidan publicerades 17 juni 2021