Close
Translate

Use Google to translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Google Translate Logotype
Här är du: Mönsterås kommun » Kommuninformation » Fakta om Mönsterås » Historia » Mönsterås socken

Mönsterås socken

Mönsterås omnämns första gången 1309 och framträder under medeltiden som en handelsplats utmed Kalmarsundskusten. Den äldsta kända stavningen av orten lyder Mielstadahaas och betyder antingen ”åsen vid kvarnstället” eller ”åsen vid platsen med den finkorniga jordmånen”.

Teckning på Mönsterås kyrka fr medeltiden

Den första kyrkan byggdes troligen på 1200-talet och socknen inneslöt även den kringliggande landsbygden. Den skyddande havsviken och läget på rullstensåsen gav goda geografiska förutsättningar, men samhällets framväxt måste också ses mot bakgrund av att flera ur rikets högadel lät uppföra maktcentra i bygden vid denna tid; främst av dessa ätten Bielke som under 1300-talet övertog Kråkerums herresäte. Strax utanför Mönsterås låg hospitalet i Oknebäck som 1482 ombildades till Kronobäcks kloster under Johanniterorden. Den ruin som idag finns kvar utgör en av bygdens mest intressanta kulturhistoriska platser.

Mönsterås blev under senmedeltiden även tingsplats för Stranda härad med egen avrättningsplats på Kuggås strax utanför samhället.

Kustläget gjorde bygden utsatt i krigstider och 1506 skall Mönsterås ha bränts i samband med Sturetidens stridigheter. Några årtionden senare stundade Dackeupproret där Mönsteråsbygdens invånare var synnerligen aktiva. Så sent som ett år efter Dackes död 1543 klagade kungen, att det särskilt i Högsby, Fagerhult, Mölstadås och Mörlunda ”finnes ännu en skalkahop”. Hövitsmannen Anders Smålänning befalldes därför att skicka några knektar för att göra slut på oroligheterna.

Mönsterås stadsprivilegier 1604

Under 1500-talet omnämns Mönsterås vid upprepade tillfällen som en av de platser där det bedrevs olaga handel, något som Gustav Vasa gjorde allt för att stoppa då den ansågs hota Kalmars särställning. Vid 1570-talets slut anlade Johan III ett skeppsvarv just utanför Mönsterås – Drakenäs skeppsgård. Verksamheten pågick under närmare 15 år. Under varvets korta tillvaro byggdes två stora skepp – Wasa I och Draken - samt en del mindre skepp.

1604 fick Mönsterås stadsprivilegier, men efter att ha eldhärjats av danskarna under Kalmarkriget 1612 orkade man inte resa sig som stad, utan blev lydköping under Kalmar 1620.

1677 eldhärjades ånyo Mönsterås av danskarna och köpingen fick byggas upp från grunden. 1700-talet blev en period av långsam återhämtning. Vid ett par tillfällen anhöll Mönsterås om att få bli egen stad, men Kungl. Maj:t avslog ansökningarna.

Storgatan i Mönsterås norra delen

Vid 1800-talets början kan vi tack vare ett par främlingar på genomresa få ögonblicksbilder av hur köpingen såg ut. Ernst Moritz Arndt från Pommern anlände till Mönsterås 1804 och var ganska imponerad: ”Mönsterås är en prydlig och stor by, som liknar en köping, samt har vackra hus och en skön kyrka; även är det ett inlopp från havet, och en myckenhet bräder lågo där uppstaplade för att utskeppas. Jag såg här många fruktträd, vilka till en del syntes nedtyngda av frukter.”

1812 besökte den danske bibliotekarien Christian Molbech Mönsterås och även han fann bygden välmående: ”…ett mycket välodlat land, varest jag såg en del stora gårdar med mycket stora ladugårdsbyggnader. Mönsterås är en liten köping, rätt täck med åtskilliga vackra hus på två våningar och en nätt liten kyrka.”

Tiden som lydköping upphörde i samband med 1862 års kommunreform då två borgerliga kommuner bildades – Mönsterås köpingskommun och Mönsterås landskommun.

Marknad på Torget 1890-tal

Som fristående kommun stärkte Mönsterås sin ställning som handelsort. Före järnvägens tillkomst spelade kustens liv med skeppsbygge, sjöfart och kusthandel en stor roll och sysselsatte många av de armar som inte behövdes i jordbruket. Från den omkringliggande skogsbygden kom transporter med virke till hamnområdet för vidare export ut över världen.

1892 anlades en tändsticksfabrik på Kuggås strax utanför köpingen, men i övrigt genomgick inte bygden någon industrialisering av betydelse på 1800-talet. Järnvägen invigdes 1902 men förhoppningarna om en snabb industriell utveckling infriades inte, med undantag av några möbelindustrier som upprättades på Kuggås. I den skogrika bygden var det naturligt att träindustrin präglade socknens industriella liv.

Järnvägsstationen 1904

Vid andra världskrigets utbrott var Mönsterås en slumrande liten idyll med ungefär samma geografiska sträckning som under medeltiden. Storhetstiden som sjöfarts- och handelsort var sedan länge förbi. 1900-talet hade så långt mest präglats av misslyckade järnvägsprojekt och orealistiska stadsdrömmar. Den moderna samhällsomvandlingen hade i flera avseenden gått bygden förbi.

Efter andra världskriget vidtog kommunen en rad åtgärder för att vända utvecklingen. 1946 anordnades Mönsteråsutställningen där man visade upp allt man hade av industri och hantverk, vilket fick till följd att näringslivet började få upp ögonen för bygden. Två år senare anställdes kommunalkamrer Viktor Lund som genast tog initiativ för att marknadsföra kommunen. Det var under hans tid som det Mönsterås vi idag kan se skapades. Utvecklingen var så snabb och omfattande att Mönsterås uppmärksammades både i riksmedia och utomlands som ett exceptionellt exempel på efterkrigstidens framsteg och framtidstro.

Hyreshus och affärer vid Älgerum
Vykort Oknö

Nästan alla områden berördes av utvecklingen. Landets första kommunala stugby Oknö invigdes 1950. Därefter följde industrietableringar som Industrifjädrar/Stece 1951 och Mönsterås bruk/Södra 1957, vilka snabbt blev bygdens största arbetsgivare. I runda tal handlade det om 40 nya industrier på 20 år. De nya arbetstillfällena medförde att befolkningen på kort tid ökade från omkring 4000 till drygt 6000 invånare, vilket är ungefär så många invånare socknen har än idag. Inflyttningen krävde nya moderna bostäder som byggdes på den omkringliggande landsbygden i Åsevad, Ljungnäs, Älgerum och Mölstad. Med detta följde nya affärer, skolor och ålderdomshem.

Mönsterås bruk

I 1900-talets välfärdsstat erhöll kommunerna allt större åtaganden samtidigt som landsbygdens invånare blev allt färre. För att ge kommunerna det nödvändiga skatteunderlaget genomfördes därför kommunsammanslagningar. 1952 gick Mönsterås köping samman med Mönsterås landskommun, och 1974 skedde en sammanslagning av Mönsterås, Ålems och Fliseryds kommuner.

Efterkrigstidens utveckling med stora investeringar och omfattande låneupptagning medförde att kommunens ekonomi vid 1960-talets slut var ytterst ansträngd. 1970-talet blev därför en tid av återhämtning och förvaltning av tidigare årtiondens expansion. Därefter har utvecklingen framskridit i ett lugnare tempo som ändå har inneburit investeringar i gymnasieskola, simhall och ett nytt bibliotek.

Storgatan vid kyrkparken
Mönsterås kyrka

Med den moderna tiden kom också de stora folkrörelserna och nya idéer. Bygden har idag ett rikt och mångsidigt föreningsliv och länets, sett till befolkningsmängden, största hembygdsförening. Mönsterås är känd för sin bluesfestival som varje försommar utgör ett uppskattat inslag i köpingens gatuliv där den mysiga Storgatan i allt väsentligt har behållit sin medeltida sträckning. I anslutning till Storgatan ligger kyrkan som invigdes 1847 och som i flera avseenden är representativ för de stora kyrkobyggnader i empirestil som uppfördes under 1800-talet. I kyrkan finns en vacker altartavla målad av Sven Gustaf Lindblom.

Missionskyrkan vid Kuggås

Bygden har också en rik frikyrklig tradition som har frambringat en av världens mest sjungna psalmer, O, Store Gud, skriven av missionspastor Carl Boberg när han år 1885 var på väg hem från Oknö och beskådade ett åskoväder över Mönsteråsviken. Boberg tillhörde under sin tid i Mönsterås ortens Missionsförsamling som 1882 anslutit sig till Svenska Missionsförbundet, efter att ha verkat som missionsförening inom Svenska kyrkan sedan 1855. Först ut att bryta med Statskyrkan var metodisterna som bildat en församling redan 1869. Frälsningsarmén startade sin verksamhet 1891 och 1920 bildades bygdens första Pingstförsamling.

Socknen har haft flera idrottsföreningar, varav Mönsterås GoIF, bildad 1925, är mest känd. Från början hade man även friidrott och handboll på agendan, men idag återstår bara fotbollen. GoIF har fostrat flera framgångsrika spelare som Thomas Sunesson, Hans Eklund, Stephan Kullberg, Roland Olsson och Peter Claesson. 1966 nådde man sin största framgång då man spelade i rikets näst högsta serie.

Även Mönsterås handbollsklubb har en lång historia. Handbollen utgjorde länge en sektion inom Mönsterås GoIF, för att 1963 bilda en egen förening. Nämnas kan också Mönsterås skytteförening, bildad 1898, som nått stora framgångar på nationell nivå och fostrat skyttar av rang.

Mönsterås landsbygd har inte präglats av samma expansion som centralorten. De mindre industrier som förr anträffades lite här och var har så gott som alla försvunnit. De skolor som tidigare fanns i byarna Hammarglo, Habbestorp, Kronobäck, Forsa, Vållö, Skruvshult, Koverhult och Sofielund har alla lagts ner. På samma sätt har alla landsortsbutiker sedan länge slagit igen. Många mindre jordbruksenheter har också avvecklats eller slagits ihop med större gårdar som emellertid drivs framgångsrikt och bidrar till att hålla landskapet öppet. Landsbygden har också blivit hemvist för familjer som vill njuta av de kvaliteter som endast naturens ro och skönhet ger. På så sätt håller de landsbygden levande och ger hopp för bygdens framtid.

© Jonny Nilsson, Stranda Hembygdsförening 2014

Fördjupning

En bok om Mönsterås, 1963, red: Åke Domeij, Petrus Eriksson, Eric Gustafsson, Erik Nelsson, Harry Molin

På Åsen – En resa genom tidernas Mönsterås, 2011, Jonny Nilsson

Stranda (Årsskrift för Stranda hembygdsförening, 1927-2014)

Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Kalmar län II, 1958.

Kopparslagarviken Mönsterås
Senast kontrollerad: 2014-12-02.
 
Snabbval
 
Snabbkommandon: Snabbkommandon[0] Startsida[1] Nyheter[2] Webbplatskarta[3] Sökfunktion[4] Kontakta oss[7] Till sidans innehåll[S]

Besöksadress: Mönsterås kommun, Kvarngatan 2, 383 22 Mönsterås
Postadress: [Förvaltning/avdelning] Mönsterås kommun, Box 54, 383 22 Mönsterås
E-post: kommun@monsteras.se Telefon: 0499-170 00 Fax: 0499-179 00

Om cookies    Om webbplatsen    Sociala medier