Close
Translate

Use Google to translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Google Translate Logotype
Här är du: Mönsterås kommun » Kommuninformation » Fakta om Mönsterås » Historia » Fliseryds socken

Fliseryds socken

Fliseryds socken har medeltida ursprung och omnämns 1311 som Flisurydh. Bygden har emellertid varit befolkad mycket länge och i socknen återfinns gravrösen och stensättningar från både bronsålder och järnålder. I närheten av Högsrum finns en fornborg benämnd Tranehäll, uppförd under äldre folkvandringstid.

Teckning Fliseryds kyrka 1750-tal

Den medeltida kyrkan låg i socknens västra del i den så kallade ”Kyrkbyn”, en plats som under 1600-talet allt oftare benämns Fliseryds gård. En brand på gården 1811 drabbade också kyrkan som brann ner till grunden, men kyrkkistan och skrudarna räddades. En fristående klockstapel har sedan uppförts på det så kallade klockgärdet.

Den nya kyrkan byggdes i socknens centrala delar vid byn Åby och invigdes 1818. Byn utvecklades sedermera till tätorten Fliseryd där vägarna till Mönsterås, Oskarshamn, Finsjö och Ruda möts.

Genom socknen flyter Emån som med rätta benämnts Fliseryds pulsåder. Söder om Emån kännetecknas socknen av jämn terräng i total avsaknad av sjöar, medan socknen norr om ån är småbergig och sjörik. Ån ger bygden en särpräglad skönhet med bördiga jordbruksbygder i dalgången, även om de återkommande översvämningarna orsakat svåra skador.

Emån i Fliseryd

Emåns dalgång har utgjort en dragningskraft på många herremän som funnit platsen intagande. Herresäten som Fliseryd, Ekhult, Bankeberg, Grönskog, Högsrum och Läggevi minner om en tid då adelssläkter som Ehrenstral, Weidenhjelm, Nordenankar, Svinhufvud, Ulfsax, Billingberg och Marks von Würtenberg residerade där och satte sin prägel på bygden. De många herrgårdarna gav också upphov till otaliga torp som under århundraden utmärkt kulturlandskapet.

Emån har under alla tider varit en kraftkälla för de kvarnar och fabriker som funnits utmed åns stränder. Under 1700- och 1800-talen utgjorde Finsjö–Fliserydsområdet ett tidigindustriellt centrum, med ett stort antal vattendrivna verk både i Emåns huvudfåra och i Kvillen. Vid sidan av kvarnar och sågar fanns där pappersbruk, spikhammare, benstampar, vadmalsstampar, limkokerier och pottasketillverkning. Nämnas kan särskilt de järnmanufakturverk som har funnits vid Ankarshammar, Karlshammar och Burseström, liksom handpappersbruken i Skorpetorp, Bankeberg och Nykvarn.

Läggevi

Den mest anmärkningsvärda av de tidiga industrierna var Fliseryds krutbruk som upprättades på Läggevi holmar omkring år 1740. Historiska noteringar visar att där funnits en krutkvarn i omgivningarna redan omkring år 1570.

Fliseryds krutbruk

Foto: Jonny Nilsson

Fliseryds krutbruk var en av sex liknande anläggningar i landet som tillhörde Kronan. Bruket hade 30-40 arbetare och bestod under 1800-talet av ett tjugotal byggnader, varav flera inrymde vattendrivna verk. Där fanns även fyra arbetarbaracker och en inspektorsbostad. Den sista krutleveransen till Kronan gjordes år 1872, men tillverkningen fortsatte i privat regi av Läggevi gårds ägare till omkring år 1890. Arbetsplatsen var mycket farlig och explosioner med dödlig utgång var inte ovanliga. Idag finns bara ett krutmagasin och vissa grunder kvar från denna epok.

Fliseryds järnvägsstation

1907 invigdes Ruda-Oskarshamns smalspåriga järnväg med stationer vid Grönskog, Fliseryd, Finsjö och Ekhult. Järnvägen medförde att bygdens redan betydande industrialisering tog ny fart. Särskilt i Fliseryd och Finsjö anlades flera fabriker och orterna blev centrum för den moderna tidens förvärvsliv.

Vid Finsjö har funnits träsliperi, snickerifabrik och spikfabrik. I Kvarntorp låg Finsjö pappersbruk som på 1950-talet hade 70-80 anställda.

På holmarna där krutbruket legat uppfördes 1910 batterifabriken Jungner, som fick stor betydelse som bygdens största arbetsgivare med som mest 200 anställda. I Fliseryd producerades huvudsakligen råmaterialen till batterierna som sedan monterades i Oskarshamn. 1974 stängde fabriken och även denna verksamhet flyttade till Oskarshamn.

Jugnerfabriken 1983

Mönsterås kommun köpte sedermera området som var i stort behov av sanering då det blivit förgiftat genom stora utsläpp av bly, nickel och kadmium. Åren 1999–2002 genomfördes en omfattande miljösanering som innebar att i stort sett alla industribyggnader revs. Det enda som står kvar är den gamla kontorsbyggnaden. Området är idag ett populärt strövområde där det finns skyltade stigar som upplyser om den lokala industrihistorien.

Efter andra världskriget kom den industriella tyngdpunkten att förskjutas något mot Alsterån i Ålems socken. Industrins tillbakagång i Fliserydsbygden följdes av att järnvägstrafiken lades ner. Den 30 juni 1966 gick sista tåget med persontrafik på banan Ruda-Oskarshamn, medan godstrafiken mellan Ruda och Jungnerfabriken vid Kvillegärde fortsatte fram till 1 januari 1970. Efter att tågen slutat gå insattes landsvägsbussar. Med den långa industriella kontinuitet som finns i Fliseryd och Finsjö, är området av stort industrihistoriskt intresse.

Med järnvägen och industrisamhällena kom den moderna tidens idéer och föreningsliv – alltifrån arbetarrörelsens sammanslutningar till nykterhetsloger, idrottsföreningar och frikyrkor.

1925 bildades Fliseryds IF och på agendan fanns utöver fotboll även friidrott. Bland andra föreningar kan nämnas Grönskogs IF, grundad 1928, som hade en fotbollsplan mitt i skogen där det spelades fotboll fram till 2000-talets början. Föreningen hade också en livaktig bordtennisavdelning.  I Finsjö fanns Finsjö IK, bildad 1934, med bandy som dominerande sport.

Även de frikyrkliga väckelserörelserna fann i bygden sin jordmån och vitaliserade det andliga livet. 1882 bildades en missionsförening i Fliseryd, och den följdes snart av församlingar i Grimhult, Finsjö, Kumlemar och Sibbetorp. I Höckhult hade baptisterna en möteslokal, liksom i Sibbetorp där de uppförde en egen lokal 1930. Även Alliansmissionen var representerade och bedrev verksamhet i Möckhult.

Efter folkskolestadgans införande i Sverige 1842 byggdes det flera skolor i socknen, bland annat i Ramshult, Bankeberg, Finsjö, Grönskog, Ekhult, Grimhult, Pilö, Möckhult, Fågelsjö, Idehult och Boda. De rationaliseringar som följt av landsbygdens avbefolkning har emellertid medfört att det sedan 1963 bara finns en skola i socknen belägen i Fliseryd.

Fliserydsbygden har av tradition haft stark anknytning till Oskarshamn där bankerna, sjukhuset och den högre skolan fanns. Det var också dit järnvägen gick.

I samband med de diskussioner som föregick 1900-talets kommunsammanslagningar anordnades 1962 en lokal folkomröstning där 68 procent röstade för en sammanslagning med Oskarshamn och 32 procent för Mönsterås. Endast 33 procent av de röstberättigade gick emellertid till valurnorna. Samarbetet med Mönsterås var dock väl utvecklat och kommunfullmäktige beslutade om ett sammangående med Mönsterås och Ålem, vilket blev en realitet 1974.

Befolkningsutvecklingen har gått hand i hand med näringslivets växlingar. Fliseryds socken upplevde en tidig och snabb befolkningsökning redan under sent 1700-tal och därefter under hela 1800-talet. Förutom att dödligheten minskade på grund av ”freden, vaccinet och potäterna”, så medförde den tidiga industrialiseringen och alla gods och gårdar att det uppstod ett stort behov av arbetskraft, varför även inflyttningen var omfattande. Under 1900-talet halverades befolkningen då bygdens industrier inte förmådde ta emot alla som inte fick arbete på landsbygden när jordbruket rationaliserades. Under 2000-talet har befolkningen stabiliserat sig på omkring 1400 invånare.

Sedan järnvägen lades ner och Jungner flyttade har Fliseryd anpassat sig och blivit en uppskattad trakt med naturnära boende och en livaktig samhällsförening. Som ett resultat av det lokala engagemanget har bygden ännu arbetstillfällen inom både privat och offentlig sektor, och i Fliseryd finns kommunal service såsom skola, äldreomsorg och bibliotek.

© Jonny Nilsson, Stranda Hembygdsförening 2014

Fördjupning

Historik över Fliseryds socken, 1979, Martin Tärnfors

Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Kalmar län II, 1958

Emån forsar
Senast kontrollerad: 2014-12-02.
 
Snabbval
 
Snabbkommandon: Snabbkommandon[0] Startsida[1] Nyheter[2] Webbplatskarta[3] Sökfunktion[4] Kontakta oss[7] Till sidans innehåll[S]

Besöksadress: Mönsterås kommun, Kvarngatan 2, 383 22 Mönsterås
Postadress: [Förvaltning/avdelning] Mönsterås kommun, Box 54, 383 22 Mönsterås
E-post: kommun@monsteras.se Telefon: 0499-170 00 Fax: 0499-179 00

Om cookies    Om webbplatsen    Sociala medier