Close
Translate

Use Google to translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Google Translate Logotype
Här är du: Mönsterås kommun » Kommuninformation » Fakta om Mönsterås » Historia » Ålems socken

Ålems socken

Ålems socken har medeltida ursprung och det första skriftliga beläget är från 1304. Förleden ”å” kan avse ett vattendrag, Alsterån, eller en ås, Högsbyåsen. Efterledet ”hem” betyder boplats. I socknen har funnits en medeltida kyrka som revs när man byggde den nuvarande 1830.

Bygden har emellertid varit befolkad långt innan sockenbildningen och i trakten finns fem kända stenåldersboplatser, ett 30-tal gravrösen från bronsåldern och tre mindre gravfält från äldre järnåldern. Vid Gäddenäs finns mitt bland andra gravfält två labyrinter med små och låga stenar från vikingatiden. I närheten finns ett heliga Birgittakors som minner om den tradition som gör gällande att kvarlevorna efter Birgitta fördes i land där vid hemfärden från Rom 1374.

Strömsrum träslott

Ålems socken har så länge källor finns att tillgå varit en utpräglad jordbruksbygd med en stark självägande bondeklass, men det anrika godset Strömsrum har under seklernas gång satt sin prägel på socknen. Nuvarande träslott, uppfört 1761 av friherre Carl Rappe, är sannolikt byggt på grunden av ett hus från 1600-talet. Att trakten varit betydelsefull än tidigare visas emellertid av att det vid Alsteråns mynning finns rester av kastaler från tiden 1100–1300.

För allmänheten är Strömsrum kanske mest känt för att Gustav Adolf Skytte använde gården som bas för sitt och svågern Gustaf Drakes sjöröveri på Östersjön åren 1657 till 1662.

Skytteanska skolan

I Ålems kyrkby ligger Skytteanska skolan som grundades 1637 av riksrådet Johan Skytte som då var godsherre på Strömsrum. Alla barn hade möjlighet till skolgång och socknen hade således en allmän skola över 200 år före folkskolestadgans tillkomst 1842. Nuvarande skolbyggnad uppfördes 1822 och byggdes om vid 1800-talets slut. Byggnaden är på grund av sitt kulturhistoriska värde förklarad som statligt byggnadsminne och är en av landets äldsta inrättningar för folkskoleundervisning.

Socknen har vid flera tillfällen hemsökts av krigets fasor. Särskilt hårt drabbades bygden under Kalmarkriget 1612 och Skånska kriget 1677 då flera byar brändes ner till grunden av danskarna.

Socknens läge vid Kalmarsundskusten har präglat bygden med sjöfart, skeppsbyggen och virkesexport. Redan 1524 försökte Gustav Vasa stoppa den olaga handeln i Pataholm, men under 1600-talet reglerades köpenskapen genom att Pataholm fick rättigheter som lydköping under Kalmar.

Pataholm från sjösidan

1800-talets reformer för näringsfrihet gynnade de mindre köpingarna, även Pataholm, som fick se många skickliga hantverkare och driftiga köpmän etablera sig. Många var också de bönder som kom med virke från skogsbygderna i Smålands inland och bidrog till att utskeppningen av trävaror blev betydande. Köpmän kunde på tämligen kort tid tjäna ihop en förmögenhet och vid denna tid byggdes de praktfulla hus, som än idag kringgärdar det pittoreska torget som påminner om en svensk småstad från sekelskiftet 1900.

Brunnen i Pataholm

Från 1924 var Pataholm ett municipalsamhälle, men utan stadgor, och kom därför att kallas en municipalköping. 1954 uppgick orten i Ålems landskommun. Pataholm har bevarat mycket av sin gamla karaktär och har därför ett högt kulturhistoriskt värde, där särskilt torget, liksom de Harbergska och Hullgrenska handelsgårdarna kan framhållas. I köpingen har Ålems hembygdsförening sitt centrum och föreningen vårdar några av de mest tidstypiska husen från 1800-talet.

Gabrielverken

Även Timmernabben framträder under 1800-talet som ett centrum för kusthandel och varvsverksamhet. Orten kom också att spela en viktig roll i socknens tidiga industrialisering med starka inslag av hantverk. Under många år förknippades Timmernabben med fajansfabriken ”Tillinge" som grundades 1858 och avvecklades 1925. Fabriken såldes sedan till keramikern Gabriel Burmeister och Tillinge Fajansfabrik ombildades till Gabrielverken. Gabriel Keramik står för en i stort sett obruten keramisk tradition på platsen sedan 1850-talet.

Mellan 1873 och 1928 fanns ytterligare en fajansfabrik i socknen - Boda Fayence och Terracottafabrik, eller Firma Carl Dam som den egentligen hette. Gabriel Burmeister arrenderade därefter fabriken under åren 1928-1932, innan den slutligen lades ner.

Timmernabben gammal väg

Timmernabben är också känd för sin karamellfabrik, Råsnäs konfektyrer, som sedan 1900-talets början tillverkat allsköns godsaker med brända mandlar som specialitet.

Om kustläget var av stor betydelse för handeln, så blev Alsteråns vattenfall hävstången för bygdens tidiga industrialisering. Ändå var det järnvägslinjen Kalmar-Berga, invigd 1897, som möjliggjorde den nya expansion som tog socknen in i den moderna tiden. Banan drogs längs med Högsbyåsen och Alsterån och kombinationen vattenkraft-järnväg- landsväg visade sig attraktiv för industrietableringar. Från denna tid växte ett industri- och befolkningscentrum fram utmed färdvägen Ålem–Blomstermåla–Sandbäckshult. I den skogsrika bygden var det naturligt att träindustrin präglade socknens industriella liv.

Av Ålems industrier kan nämnas Broholms möbelfabrik (sedermera fanerfabrik) grundad 1899 och Bröderna Svenssons Möbelindustri som började sin verksamhet 1944. I Sandbäckshult blev Sandbäckshult träindustri, Sandbäckshult bobinfabrik och Sandbäckshult sågverk, alla anlagda mellan 1912 och 1931, av särskilt stor betydelse.

I Blomstermåla grundades Blomstermåla Gryn- och fanérfabrik (Bohman & Johansson) 1897 och Blomstermåla möbelfabrik 1900. Nämnas kan också Åfors Möbelfabrik, grundad 1906, som var en av landets mest moderna möbelfabriker med 50-60 anställda under storhetstiden. Av långsiktig betydelse blev också den elektromekaniska verkstaden BEVI som startade 1924 i Ålem, men som sedan 1931 haft sitt säte i Blomstermåla.

Norba 1987

Ett av de företag som fick störst betydelse för Blomstermålas utveckling var Norba, vars rötter stod att finna i grannbyn Tålebo. Det var omkring 1870 som Johan Pettersson började tillverka hästvagnar och reparera jordbruksmaskiner åt bönderna i bygden. Företaget, som han hade döpt till Norrbacken, utvecklades sedermera till en mekanisk verkstad med flera anställda och snart blev den gamla smedjan för trång.  1913 inköptes därför ett markområde i Blomstermåla där det byggdes nya lokaler för firman som fick namnet Norrbackens Gjuteri och Mekaniska Verkstad. Namnet Norba tillkom först 1962. 1917 köptes företaget av tändstickskungen Ivar Kreuger och tillverkningen övergick mer och mer till hyvelmaskiner.

Vid slutet 1920-talet började man tillverka sop- och latrinkärl och fortsatte med vagnar för sophämtning. 1934 tillverkades den första sopbilen och sedan pågick verksamheten i drygt 70 år till år 2007. Idag kan man ta del av företagets historia på Sopbils- och industrimuseet i Blomstermåla.

Blomstermåla Folkets Hus 1
Blomstermåla Folkets Hus 2

Blomstermåla är den ort i Mönsterås kommun som är starkast präglad av sitt industriella arv och det relativt koncentrerade fabriksområdet mellan Alsterån och järnvägen utgör ett industrihistoriskt centrum. Samhället har till största del bebyggts och befolkats av arbetare från de lokala industrierna. Arbetarrörelsen har varit stark, vilket bland annat har gett upphov till två Folkets hus och en Folkets park.

Med den nya tiden kom inte bara arbetarrörelsen till bygden, utan alla de stora folkrörelserna fick ett starkt fäste.

En väsentlig del av väckelsen kanaliserades inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen som bedrev verksamhet i egna missionshus med bevarad lojalitet till Svenska kyrkan. Men det tillkom även flera missionsförsamlingar av frikyrklig karaktär.  I Broholm grundades en församling redan 1903. Fem år senare bildades en missionsförening i Blomstermåla, som 1915 uppgick i Svenska Missionsförbundet. I Timmernabben dröjde det till 1919 innan det bildades en friförsamling. Pingströrelsen kom till socknen först på 1930-talet och 1938 organiserade man sig i en egen församling i Timmernabben.

Bygden har även hållit sig väl framme på idrottens område. Blomstermåla IK, som bildades 1928, spelade under några år på 1970-talet fotboll i den näst högsta divisionen och har fostrat flera spelare av rang, bland andra bröderna Roger och Benno Magnusson som båda spelat A-landskamper för Sverige och varit utlandsproffs.

1926 bildades Timmernabbens IF och många heta strandaderbyn har under årens lopp utkämpats mot ärkerivalerna i Blomstermåla och Mönsterås. Bland andra idrottsklubbar kan nämnas Ålems orienteringsklubb och Tålebo bordtennisklubb. Även ishockey har kalla vintrar spelats på rinkar vid Tålebo och Pataholm.

Cykelväg Mönsterås - Blomstermåla

Cykelväg Mönsterås - Blomstermåla

Till den moderna tiden hör också den allmänna skolan, och efter folkskolestadgan 1842 uppfördes skolor i Blomstermåla, Njutemåla, Åslemåla, Tålebo, Strömsrum, Nyemåla och Sandbäckshult, sedermera även i Timmernabben och Ålems stationssamhälle. De flesta av dessa är idag nedlagda, men skolor finns kvar i centralorterna.

Ålems socken upplevde under 1800-talet en mycket stor befolkningsökning då invånarantalet fördubblades. Ökningen fortsatte i något mindre omfattning under 1900-talets första hälft, för att de senaste 60 åren ha planat ut. Folkmängden uppgår idag till drygt 5 000 invånare.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ålems församling och för de borgerliga frågorna till Ålems landskommun. Den senare uppgick 1974 i Mönsterås kommun.

© Jonny Nilsson, Stranda Hembygdsförening 2014

Fördjupning

Ålems socken. Historia och beskrivning. 1949, Red. Manne Hofrén.

Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Kalmar Län II, 1958.

Ålems hembygdsförenings hemsida.

Blomstermåla 1920
Senast kontrollerad: 2014-12-02.
 
Snabbval
 
Snabbkommandon: Snabbkommandon[0] Startsida[1] Nyheter[2] Webbplatskarta[3] Sökfunktion[4] Kontakta oss[7] Till sidans innehåll[S]

Besöksadress: Mönsterås kommun, Kvarngatan 2, 383 22 Mönsterås
Postadress: [Förvaltning/avdelning] Mönsterås kommun, Box 54, 383 22 Mönsterås
E-post: kommun@monsteras.se Telefon: 0499-170 00 Fax: 0499-179 00

Om cookies    Om webbplatsen    Sociala medier